Brumm, brumm - det betyder alltså "hallå där". Fast ibland kan det betyda: "Du ska ge fan i mina tjejer". Fast nu betyder det "hallå där". Det är alltså jag som är Bloggaren. Skratta du - det är mitt riktiga namn. Jag fick det hemma på gården i Kolsva, där jag föddes.
De ger oss namn på B. Fantasin var visst slut - eller så flödade den alldeles osedvanligt. Jag fick heta Bloggaren.
Det är nu ungefär två månader sedan jag fick gå in i en hästtransport (vilken skymf mot en tjur), och åka iväg från barndomens ljuva hagar och ladugård till en ännu oupptäckt plats på jorden som kallas Klämshyttan. Jag ska berätta mer om mina första dagar i den nya världen lite senare. Just nu vill jag bara ge ifrån mig ett bröl inifrån djupaste vommen: Det är äntligen sommar!
Som vi har väntat - jag och tjejerna - på att regnet ska upphöra med sitt spattrande mot våra försvarslösa kroppar. Hur kul är det egentligen att ligga ute när det regnar som om det fanns hur mycket vatten som helst där uppe bland de gråa fluffsakerna.
Nu har det slutat - fast det är klart - då kommer knotten! Att så små djur kan vara så irriterande för en stor tjur som jag - det är en knivsudd pinsamt måste jag tillstå.
Så: regn eller knott... jag antar att min vånda motsvaras av ett mänskouttryck: pest eller kolera...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar